När "barnmat" är som godast

Tack för alla fina ord. De värmer verkligen, och jag är säker på att mitt tillfrisknande speedar upp farten till följd av er.

Jag är inte van att vistas på sjukhus. Enda gången jag sovit på ett sjukhus (förutom då jag föddes) var när jag var fyra år och hade fått hjärnskakning. Den gången hoppade jag från en våningssäng och landade på pannan. Den här gången svimmade jag, utan att någon vet varför, och lyckades alltså med att få hjärnblödning på kuppen. Detta gör att jag har ont i huvudet och känner mig trött, annars är allt prima. Nu i alla fall. I torsdags var allt hemskt.

I torsdags spydde jag konstant och hela tiden. När jag kommit upp i 40 spyor slutade jag räkna (så ni förstår kanske att det inte var nån höjdardag). Igår, midsommarafton, däremot vaknade jag och kände att det skulle bli en bättre dag. Jag började med ett glas blåbärssoppa, en söt skorpa och ett rektangulärt rån. Aldrig någonsin trodde jag väl att "dagis-mellis" skulle smaka gott igen, men det gjorde det.
Sedan skulle lunch beställas. Jag fick välja mellan sill och potatis samt kokt skinka och legymsallad. Ni vet när man är sjuk, då finns det vissa saker som framkallar kväljningar bara man tänker på dem. Ovanstående rätter var såna för mig, och jag sa att mina föräldrar nog skulle kunna ordna någon mat till mig. För innerst inne var jag bara sugen på vegetariska köttbullar, pasta och ketchup... Fråga mig inte varför, men jag var det. Och tack gode gud att jag har ömma föräldrar, för medan pappa och syster höll mig sällskap åkte mamma hem och lagade precis det jag önskade. Aldrig någonsin har väl något smakat så gott! Visserligen kan det ha att göra med att jag inte ätit lagad mat på 2 dygn, men det var verkligen underbart.

Så nu ska jag klura ut vad jag vill ha idag. Jag hade hoppats på att få flytta hem till mamma, pappa och syster, men det är nog inte säkert att det blir så. (Suck och stön) Men har man hjärnblödning så har man, och då är väl sjukhus bästa platsen?

Vilken "barnmat" tycker ni är godast?