En minuts cykelfärd från mig ligger en sketen COOPnära-butik. Den går under den betecknigen eftersom det är vad den är:
liten och med minimalt sortiment till groteskt höga priser.Tro nu inte att jag ogillar butiken. Nej nej, det är såna här små sketna butiker som
gör området, och jag vill att de ska överleva. Plus att just denna har Saltå Kvarn-produkter och Änglamarks mjöl (som jag är smått beroende av).
Igår när jag besökte den lilla sketna råkade jag gå förbi frysdisken med glass (det är lite svårt att inte göra det eftersom den demonstrativt är placerad nära kassan) och i den låg Änglamarks jordgubbasglass. Eftersom jag gillade
chokladglassen kände jag det som min plikt att utforska även den bäriga i samma serie.
Den ser ju ganska frestande ut med sitt jordgubbsröda rippel kontra den bebisrosa glassen, eller hur?
Men låt dig inte luras... Inuti ligger nämligen stenhårda bitar. Till och med jag, som inte är expert på kemi, vet att frysta jordgubbar blir stenhårda eftersom de innehåller hög halt vatten. Att då blanda ner hela jordgubbar i en glass är mindre klokt. Må hända att de kokats tillsammans med lite socker, men tydligen inte tillräckligt eftersom konsistensen liknar isbitar (stenhård).
I övrigt får glassen godkänd. Inte slisksöt, men inget att direkt hänga i midsommarstången heller. Jag tror jag satsar på egen jordgubbsglass istället.
Men... eftersom jag ska vara hemma och försöka "ta det lugnt" tyckte jag att det var i min fulla rätt att stjäla en av hjortronpåsarna i deras frys. De kommer säkerligen få tillräckligt med god mat och gott vin därborta att de klarar sig utan en halvliter hjortron som släktingar i Norrbotten plockat.
